nyår, typ

2011, som om ingenting har hänt. Idag är det den första dagen på ett helt nytt år, påstås det. Själv tycker jag det skulle kännas mer naturligt att lägga nyåret vid vintersolståndet. Men vi har inte lyckats synka våra månader till det. än så länge får man hålla till godo med att det är den första januari idag, och att det inte alls varit ett nytt år i en och en halv vecka nu.

Jag har pluggat hela dagen men inte fått särskilt mycket gjort. Jag har en förkylning som inte låter mig fokusera och det ända jag kunnat åstadkomma är ett par korta stycken text och tre varv på en mössa. Jag fick repa upp stora delar av dem igen för jag hade gjort någonting galet. Jag vet fortfarande inte vad men jag löste det som problem ska lösas, smidigt.

Julklapparna, som bara är en dryg vecka gamla är i fullt bruk och har blivit vardagsföremål, precis som det ska vara. Termoskoppen jag fick har gått varm hela dagen och i förgår vann jag första omgången av mitt fina alfapet. Jag har läst ett par kapitel i den ena boken jag fick och kollat i den andra. Stegräknaren visar att jag går mer än vad jag hade väntat mig, men väldigt ojämnt dag för dag. Kort sagt är det inte mycket nytt med det nya året. Inte ens året självt som är över en vecka gammalt redan. Men visst är det en vacker vinter vi har :)

blandade nyheter

Igår var vi ute och firade vintersolståndet. Tolv personer blev åtta när fem sistaminuten-ställde in. Men vi var ute i tre timmar och hade mysigt. Vi började klockan fem med att gräva fram grillplatsen under en halv meter snö. Det var hårt arbete men vi höll oss varma iallafall, vid sex tände vi elden och sen började folk dyka upp. Vi grillade, drack té och åt julgodis. Vid sju började folk åka hem och vi som stannade till sist stannade till åtta.

Idag var jag uppe kvart över sex för att invänta besök strax före sju. Jag skulle få hjälp att skruva i en ny hårddisk i min dator, för en av min diskar har gått sönder. Men tji fick vi för det saknades en massa saker som jag inte hade, sladdar och skruvar. Vi fick snällt bege oss till butiken för att införskaffa det vi saknade. En timma senare kunde vi skruva fast den nya hårddisken inuti datorn och jag har lärt mig hur man gör :) . Som en extra bonus verkar inte min gamla disk vara helt död. Igår ville datorn inte mounta den över huvud taget, men idag ville den så nu vågar jag inte avmontera bort den innan jag har kopierat så mycket som möjligt från den av det som ligger där. Men disken är märkbart skadad. Det går mycket sakta att flytta filerna.

Snart bär det av ut i snöovädret igen. Jag ska ner på stan en gång till idag. Har lite kvar att fixa med och så ska vi passa på att sätta upp lite affischer inför 2011 års upplaga av CalCon. Ikväll ska jag göra lite till julgodis och slå in ett gäng paket. Kanske fixar jag till lite julstämning i lägenheten, får se om jag lyckas med det.

prepp prepp

Idag ska jag försöka fixa det sista inför vintersolståndsfirandet. det är mest smågrejer kvar nu. Lite storgrejer, som till exempel ved måste fortfarande fixas, men sen är det bara småsaker och stämningshöjare kvar. Känns bra med tanke på hur det brukar se ut. Ofta har vi fixat allt i sista stund men i år är vi riktigt preppade. Det svåraste kommer fortfarande bli arbetskraft på plats dock. Som vanligt vid vintersolstånden måte det skottas snö och grävas fram grillplatser. Ifall vi ska ha eldgyckel, vilket jag verkligen hoppas att det blir någonting av, måste vi dessutom försöka få fram ytterligare en yta utan alldeles för mycket snö. Det är svårt att snurra poi när man har snö upp till knäna.

Förhoppningsvis kan jag fixa idag så att det bara är påplatsfixet kvar till onsdag. Då kan jag chillaxa och gå på stan imorgon. Det är mysigt att gå på stan och se när alla stressar runt.

Underbara vintertid!


också: Jag har pratat med min praktikplats idag. De verkade tycka att jag var alldeles för tidigt ute och kunde inte säga någonting än. Jag skulle ringa dem igen i januari. Det verkar bli tidiga mornar i januari iallafall, och sena kvällar.

januari, och lite december

Nu börjar det hända saker. Jag fick praktikplats igår. Jag ska vara i nybro mellan 10 och 30 januari 2011. Jag kommer få pendla om jag inte kan hitta någon i nybro att sova hos. Jag misstänker att jag inte gör det så jag ska kolla upp hur man åker billigast med tåget. Jag vet inte riktigt vad de gör på min praktikplats än, eller någonting annat om min praktikplats heller för den delen. Jag har ett telefonnummer och en adress, Som tur är finns det inga helger i min branch, så när jag inte fick tag på dem igår kan jag ringa dem idag igen, som otur är lät det på telefonsvararen som att jag fått ett kontorsnummer, det är inte säkert att det är något svar idag.

Jag har börjat preppa för nästa termin. Jag pratade med CSN igår och bestälde hem blanketter för att söka studiemedel i januari. Och jag har pratat med universitetet för att begära ut mina betyg från när jag gick SSK-utb. De kom på posten igår. De kan nog vara bra att ha när man ska söka jobb och prata kompetens inom kommunen.

Också: Passar på att påminna om vintersolståndet på onsdag. Ifall du inte tänkt fira det så tänk igen, det är som nyårsafton. Fast på rätt dag ;)

Kolla in på Calmare spelsällskaps blogg. Det är snart dags för julspelen. Vi ska virka fiapjäser som pris till brädspelsturneringen idag. Jag är peppad.

Höst

Idag har jag byggt en eldstad. Det har jag aldrig ens funderat på hur man gör tidigare men när höstdagjämningen började närma sig bestämde vi oss för att fixa iordning vår ordinarie grillplats och då behövde den en ordentlig eldstad. Vi var två som gjorde det. Jag klarade mig med att göra som jag blev tillsagd. Vi grävde en grop och ränsade ur en massa sten. Sen fyllde vi gropen med sten igen och efter det jord för att göra det stabilt. Det ska tydligen förhindra rotbrand också. Sen byggde vi en ring av tegelstenar runtom. Allt såg väldigt proffesionellt ut och vi har fått mycket beröm. På kvällen var det grillning som gällde i vår nybyggda eldstad.

Jag vet inte varför vi känner ett behov av att fira tidens gång, men människan har alltid gjort det. Kanske påminner det oss om att vi är påväg någonstans. Årstidernas skiftningar påminner oss om att vi rör oss, både i tid och i rum. På så vis blir varje dag lite mer värd, lite mer unik. Idag började hösten. Årets höstdagjämning sammanföll med fullmånen. Det var en mycket lyckad tillställning vi fick ihop :)

krishantering

När någonting riktigt dåligt händer kan man hantera det på ett par olika sätt. Man kan få panik och bli handlingsförlamad, man kan börja skylla på den ena eller andra och utreda vem som är skyldig eller så kan kan fråga sig själv vad gör vi nu?. De två första alternativen är egentligen olika former av samma sak. Att utreda skuldfrågan för ett händelseförlopp är som handlingsförlamning för de handlingskraftiga, det löser inte problemet.

Så länge man med gott samvete själv kan säga att man gjort det man kunde är den enda anledningen att utreda skuldfrågan att undvika upprepning. Samtidigt som det är viktigt känns det mer relevant nu att fråga sig själv vad vi ska göra för att inte gå under idag än vad vi ska göra för att inte upprepa valresultatet nästa gång.

Så vad gör vi för att inte gå under i gårdagens valresultat. När den borgerliga regeringen fått behålla makten kommer de antagligen fortsätta i samma stil som tidigare och göra precis vad de lovat. Sälja ut gemensamt ägda verksamheter och låta företag göra vinster på folks behov. Vi kommer se fler skattesänkningar för de som redan har pengar och jobb samtidigt som arbetslösa, sjuka, unga och de allra flesta kommer få mindre pengar och mer att betala i takt med att välfärden säljs ut.

Vad vi ska göra är att hålla våra huvuden högt. Vi måste fortsätta stå upp för vad vi tror på. Vi har inte halva sveriges befolkning med oss idag, inte halva sveriges röstande befolkning iallafall. Men om man ska sprida ett budskap måste man börja i sig själv. Vi kan inte säga att samhället ska ta hand om folk ifall vi inte inser att det är vi som är samhället. Vi måste ta hand om varandra och visa att det finns ett annat sätt att tänka. Att man inte måste misstänkliggöra alla som behöver hjälp. Att man inte måste falla för en världsbild där varje individs ansvar för sig själv fråntar henne allt ansvar för sina medmänniskor.

Vi måste fortsätta tro på jämlikhet och solidaritet.

Sommarsolstånd

Idag var årets längsta dag och som sig bör har det firats med grillning. Vi har gjort grillspett och ätit majs. Det var mycket gott. Jag har fått sommarens första myggbet och vi kastade frisbee. Sen gjorde vi en till säsongsförsta när vi bestämde oss för att midnattsbada. Efter att ha åkt runt stan ett par varv för att plocka upp olika badatteraljer och kläder åkte vi ner till stranden och det blåste lätt över vattenytan. Jag har slutat förvånas när jag är den enda som tycker det är skönt i vattnet, men jag var inte den enda som var i, även om jag var den enda som gick i mer än en gång.

Imorgon är sista dagen på praktiken innan sommaren, det är trist men sammtidigt ska det bli skönt att vara ledig en vecka innan jag börjar jobba. På onsdag har vi avslutning på skolan och vi ska fika, jag funderar på att ha med mig antingen pastagratäng eller potatissallad. Det var länge sen jag åt något av dem och jag är ganska sugen på båda.

I onsdags i förrförra veckan började en ny kurs på skolan, eller åtminstånne skulle det ha gjort det. Vi har fortfarande inte fått veta vad vi ska göra. I måndags i förra veckan mailade jag en studiesamordnare och frågade bland annat vilka teoriuppgifter vi ska göra före sommaren och vilka vi ska vänta med till efter (det var sedan innan bestämt att vi skulle få en delkurs med ett tydligt slut nu, och sen fortsätta med nästa delkurs efter sommaren). Men det har jag trots upprepade försök inte lyckats få något svar på. Alla verkar vilja att någon annan ska ta tag i det. Jag har heller inte fått någon genomförandeplan för praktiken, så jag har inte haft någonting att jobba med de senaste två veckorna. Jag vet inte ens vilken lärare som sätter betygen i den nya kursen, suck..

Organisationen kring utbildningen jag går på är ganska dålig. Men i denhär takten är den snart över, och när jag fått min formella USKkompetens kan jag få jobb också. Det ser jag fram emot

att vårda mot en övertygelse?

Idag är det sista dagen på geriatrikkursen och jag ska göra en intervju som ska sammanfattas och lämnas in. Uppgiften handlar om kultur och vård. Och olika sätt att se på vård i olika kulturer. På vissa platser och i vissa samanhang är läkare allvetare vars ord ska tas för sanningar, i andra är de människor man rådfrågar, men inte lyssnar på om man inte gillar vad de säger. Enligt vissa religioner eller religiösa inriktningar är blodtransfusioner förbjudna, enligt andra ska man alltid göra allt man kan för att rädda ett liv.

Vad gör jag om jag enligt min världsbild och trosuppfattning måste rädda så många liv jag kan, men min patient inte vill bli räddad? kan jag med gott samvete låta bli då. eller ska jag kränka den personens tro för att rädda mitt eget samvete? Jag är ju ansvarig för mina egna handlingar gentemot mig själv, jag måste ju kunna leva med dem. Men samtidigt är jag ansvarig gentemot min patient eller omsorgstagare och jag är en del av en myndighet, en myndighet som ska vara neutral och inte ta ställning för den ena eller andra trosuppfattningen, utöver de ställningstaganden som regleras i lagtext. Som en del av en myndighet måste jag se till patientens världsbild och trosuppfattning och kunna lägga min åt sidan.

Så länge man har en världsbild och en trosuppfattning som är lik de flesta andras blir det sällan ett problem, men jag skulle inte vilja jobba i vården om blodtranfusioner var ett brott mot allt jag trodde på.

Med såhär extrema exempel är det lätt att tycka att vi inte har något problem, men det finns de i vården som inte tror på vacciner och är mot abort. De riskerar ofta hamna i situationer där de måste handla mot sin övertygelse för att hålla sig till vårdtagarens och lagens spelregler.


I andra nyheter:
Innan jag gör intervjun ska jag sommarstäda lite. Jag började igår men blev inte klar. Det är massa småplock jag vill ha fixat innan helgen. I helgen ska vi nämnligen ha nana-marathon och se alla 47 episoderna på två dagar. Då vill jag inte sitta och tänka på att golven borde damsugas eller råttburen borde städas.

På fredag är det studentfest och jag har inte hittat någon present än, det är också en uppgift för idag. Jag ska in till stan för att göra intervjun så jag ska nog lyckas hitta någonting när jag ändå är inne.

för övrigt kan jag säga att currypasta är starkt, men väldigt gott i bröd

snöblandat

vårregnet smakar fruset av vinterns rester. snöblandningen fyller mina glasögon och jag cyklar hem blind. till hälften fylld av invand slentrian och till hälften av panikslagen rädsla.

sommaren som i morse verkade stå om hörnet har nu helt kapitulerat och väntar på nästa chans i början av maj. än är inte sommaren här, men än ej heller vintern. det är en underbar tid av säsongsmässig förvirring, vår kallas det, april i vissa dialekter. snart är den över och då vet vi vilken årstid som vunnit den på förhand riggade matchen. snart vet vi, och då slutar vi strax förundras.

Sverok-helg

Igår var det årsmöte i SverokOST. Vi var fler än jag hade väntat mig och någon sa att vi var det största distriktsårsmötet än i år. Jag vet inte vad det stora engagemanget berodde på, men det kan har att göra med att diistrtiktet befinner sig i upplösningstillstånd. Distriktet är för stort och ligger i för många olika län för att kunna fungera på ett effektivt och bra sätt. Nya distrikt ska upprättas och vårt kommer sträcka sig över kalmar och blekinge län. Jag tor det är en bra sak. Vi hade kunnat ha ett Sverok Kalmar, men blekinge är ingen nackdel ;)

Hela denhär helgen har varit en helg fylld med Svrokaktivitet. I fredags var vi i lokalen, igår var vi på årsmöte, och idag ska jag ner till lokalen igen. Tyvärr har jag inte hunnit plugga så mycket som jag skulle velat i helgen. Men det är viktigt att vara ledig också. Annars pluggar man inget bra trots att man pluggar. Jag ska försöka läsa ett par kapitel skolbok dock innan jag går ner på lokalen idag.

Igår var det vårdagjämning med. Det firades som sig bör med grillning. Det känns bra att fira tidens gång och det cykliska som årstiderna utgör. Vilket bättre sätt finns det än att fira med god mat och goda vänner utomhus? Vi blev åtta personer som grillade. Till skildnad från vintersolståndet var det inte tio minusgrader ute och vi fick ganska bra fart på elden direkt. Tyvärr var alla ganska mätta redan innan, vi hade ätit innan vi åkte från jönköping (där sverokOsts årsmöte hållits) så det blev inte så mycket äta, men vi grillade äpplen och någon åt lite quornfiléer :)

därför städar jag idag

Vårstädar fast det inte är vår. än kan man inte vädra en heldag i fönstren. än ligger snö i drivor på marken och än har inte vårdagjämningen varit. Men om våren ska komma räcker det inte med att en av dehär sakerna ändras, och någonting måste ju ske först. Därför städar jag idag.

Städar fast ingen ska komma. man vill ha fint när det kommer folk. man vill kunna fika på bordet och man vill kunna laga mat i köket. Men om det ska komma någon måste man bjuda dem och om man ska bjuda dem vill man ha någonting att bjuda dem till. Därför städar jag idag.

Städar fast jag inte letar efter någonting. Ibland när man tappar bort någonting försvinner det i alla högar, ibland när man tappar bort någonting ligger det på bordet men syns inte för allt annat man letar efter. Ibland vet man inte vad man letar efter men vet att någonstans här ligger någonting jag vill ha. Därför städar jag idag.

städar fast jag är ledig. När man är ledig är det skönt att vara ledig, att inte behöva göra någonting. när man är ledig kan man se på film en hel dag. när man är ledig kan man spela sällskapsspel åtta timmar i sträck. Men om man ska vara ledig måste man känna att man inte har någonting att göra. Däför städar jag idag.

överförd konformitet

hur kommer det sig att varje givet normativt påstående passar på alla normala människor, men ändå aldrig på någon enskild individ. alla är vi så unika att det påståendet måste ifrågasättas för varje person, ändå förutsätts att samma påstående stämmer för alla man pratar med.

Man måste förutsätta att den man inte vet någonting om tillör majoriteten, man har oftare rätt så. Samtidigt måste man tillåta varje person att vara så unik att man inte blir förvånad när man har fel. Det leder till en marginalisering av de individer man träffar varje dag. Man vet att alla man pratar med är onormala men låssas inte om det före man fått det bekräftat, man förnekar sina medmänniskor av rädsla att peka ut någon som onormal men förnekar samtidigt det unika i varje individ.

överförd konformitet. Tron att alla är som jag, fast.. normala

här nu

På något sätt blir det roligt att plugga när man vet att man lärt sig någonting efteråt. Det är avslappnande att diska för man vet att man kan slappna av när allt är gjort. Man behöver knappt äta halstabletterna, det räcker att köpa dem för att få lite mindre ont i halsen. Det är roligt att lägga tid på att mäta och dona, för man kan känna i förväg hur nöjd man kommer bli när alla möblerna är flyttade. Det är roligt att klippa i sladdar och skruva, för man vet hur ljust det blir när man tänder lampan. Det är roligt att laga mat när man får bjuda någon. Det är roligt att slå in paket för man vet att någon kommer bli glad av dem. Det är givande att skapa för man vet att det blir sevärt. det är givande att se på konst, för man vet att någon fått vara kreativ. Det är givande att sitta i timmslånga möten och planera för man vet att man får genomföra planerna sen.

Det finns många som säger att man ska leva här och nu.
lära av det som varit och se det som kommer, men leva nu.
se de som har och se de som inte har, men leva utifrån sina förutsättningar.

Det är svårt, för att inte säga omöjligt att isolera det som är nu, att isolera det som är här. Allt som är relevant är det bara för att det står i relation till någontnig annat. utan framtid och dåtid finns ingen nutid, att leva nu är att leva imorgon. att leva imorgon är att leva igår. När jag lever utifrån mina förutsättningar binder jag dig vid dina. När jag lever lever jag bara i relation till min omgivning.

Att leva här och nu är att leva i varje tid, på varje plats, utifrån varje förutsättning i varje situation.

köld och film

Två timmar var vi ute i tio minusgrader, sen blev det för kallt. Men vi har grillat och haft trevligt, presis som man ska på solstånden. Sen åkte vi hem och såg på film, whisper of the heart är inte lik de andra ghiblifilmerna, kanske för att det är en annan regisör, kanske för att det är ett annat tema än vad jag är van vid, men den är väldigt fängslande och helt klart sevärd för den som inte är rädd att läsa undertexter.

Imorgon ska jag julstöka lite hade jag tänkt. städa, fixa och dona. det behövs. Om jag har tur går det att få tag på en sista-minuten-tvätttid med därför att mina kläder luktar väldigt mycket rök just nu, och hela mitt sovrum (med min tvättkorg) kommer göra det tills dess att jag får dem tvättade, men antagligen blir det i mellandagarna, jag har glömt att sätta upp en tid efter grillningen iochmed att jag tvättade så nyligen före.

Vintersolstånd

Idag är årets kortaste dag, det ska firas. Vi ska grilla ikväll och vi börjar misstänka att vi blir ganska många, jag hoppas inte det därför att det kommer bli svårt att få elden att räcka till, men å andra sidan så är det alltid trevligare att vara fler ;)

Vi vet alla att det är det nyår handlar om, egentligen, man firar att mörkret snart är över och att ljuset är påväg åter. Det är bara det att nyårsafton allt som oftast firas på fel dag, detsamma gäller midsommarafton som sällan firas på sommarsolståndet, men ofta i dagarna brevid. Höst och vårdagjämningarna har inga vidare högtider bundna till sig, det skulle vara valborg.

Vi har iallafall bestämt oss för att fira tidens och årstidernas passage fyra gånger om året på de dagar det gäller. Jag uppmanar er att göra likadant. På något sätt käns det bättre än att fira alla högtider på dagar som inte stämmer.

en paus i vintern

Jag har börjat med julklappsinköp. Det är roligt att köpa julklappar, det blir nog mycket böcker i år. Jag har börjat hitta saker jag behöver eller vill ha också, folk frågar efter önskningar och då känns det skönt att kunna nämna ett par saker. Även om det är skönt att säga att man inte behöver någonting så är det skönt att faktiskt vilja ha, att få vilja ha. Det är viktigt att ha en strävan, viktigt att ha en vilja. men det är viktigt att kunna sätta den i perspektiv till när den ska uppfyllas. Vissa gånger ska man önka sig rättvisa och välmående, andra gånger kan man önska sig bruksföremål, upplevelser eller vänlighetsgester.

Långsiktiga mål har man över långa perioder, kortsiktiga mål är till för att hålla modet uppe till dess att man kan komma närmre de långsiktiga mål man har. Kortsiktiga mål är viktiga för att inte tappa sikte eller motivation. Det är de som gör varje dag till en lyckad dag trots att vi ännu inte sätt varken rättvisa eller välmående. Men kortsiktiga mål kan också vara små avstickare från vägen mot de långsiktiga målen, de stora önskningarna, det kan vara någonting som ger en stunds paus och vila, någonting som påminner att vi är flera som kämpar mot rättvisa och välmående. Alla gåvohögtider innebär på det sättet en paus, en uppmaning att se till kortsiktiga mål.

Alla gåvohögtider är de små önskningarnas högtider. Gåvohögtider är till för att hålla modet uppe till dess att vi når dit vi ska, och de måste vara det. Ingen kommer kunna ge oss rättvisa till jul. Därför ska man inte heller önska sig världsfred eller uppfyllandet av andra långsiktiga mål.

Det är därför gåvohögtiderna har så stor betydelse även om man inte tror på gamla traditioner eller religiösa riter. även om man man tycker att det är för mycket med julmusik i november så fyller julen sin uppgift, som en paus i vintern.

Ägandets natur

Idén att man kan äga en tanke, att kunna äga någonting som bara finns i fantasin, är lite fånig tycker jag. Att tro att man kan hindra andra människor från att utveckla, sammanfoga, referera till eller omforma en idé man har presenterat är någonting nästan skrattretande. Vårt samhälle bygger på att vi sammarbetar, att vi diskuterar och att vi utvecklar det andra människor gjort. Det är därför vi är där vi är idag, och inte på savannen. Det är däför varje generation kan ta vid där föregående lämnar av, även om det verkar som vi inte lär oss ibland.

Ägande har länge intresserat människor och nu är ägandehetsen värre än på länge. Ända sen man lärde sig att spela in, trycka och förvara media har man insett att information, idéer och tankar kan säljas på samma sätt som materiella ting. Men vad är det egentligen man kan sälja, vad är det man kan äga. Man kan aldrig kontrollera andra människors tankar eller ord och därför är det inte mycket annat än fånigt att tro sig äga en idé.

Vad jag kan gå med på är att man äger monetära rättigheter till de tryckta eller inspelade verk man skapat. Men att tjäna pengar på andras arbete är någonting jag länge varit emot, helt oberoende av piratrörelsen. Jag skulle aldrig sälja någonting utan rättighetsinnehavarens tillåtelse, det är inte det dethär handlar om.

Min idéologi tvingar mig att identifiera mig med piratrörelsen, och jag är ganska stolt över att vara pirat.

Vad som väckte piraten inom mig idag: blog.brokep.com

Musiktips för den som är sugen på synt, pop eller syntpop: Pirate-album (tpb)

eget bästa

Ikväll är det filmkväll. Det är V for Vendetta som gäller, en film löst anknuten till de händelser som ägde, eller planerades äga, rum den femte november 1605. Terrorism är visserligen ingenting att fira, men det är väl värt att minnas, och uppmärksamma, hur starkt man kan tro på och kämpa för sina idéal.

Man tror lätt att terrorism är en ny företeelse, någonting som desperata individer tvingats ta sig till i ett samhälle som blivit alldeles för globalt för att alla ska kunna hålla med varandra. En företeelse som föddes den elfte september tvåtusenett, men att desperata människor gör desperata saker är ingenting nytt. Det har vi sett många exempel på genom historien.

Hurvida det är rätt eller fel att handla i andras intressen mot deras vilja är någonting vi måste fråga oss varje dag. Jag har råtter i bur, trots att de antagligen skulle vilja springa runt i lägenheten, därför att jag inte vill riskera att de tuggar igenom någonting strömförande. Tvångsintagna på psykavdelningar runtom i landet är där mot sin vilja men, hoppas man, för sitt eget bästa. Vad föräldrar säger åt sina barn att göra skiljer sig ofta från vad barn vill.

Jag tycker att de flesta av dessa exempel pekar på situationer då det är rimligt att handla i någon annans intresse mot dess vilja, men jag ser också problematiken i det, för även om jag inte tycker att terrordåd är bra så är det i princip samma handling. Att med våld eller hot om våld tvinga en eller flera individer till någonting de inte vill därför att man själv anser det vara bättre för dem. Jag antar att de flesta terrorister anser sig handla för allas bästa, eller åtminstånne de flestas, trots det vill inte de flesta människor att terrordåd ska genomföras, då hade de inte kallats terrordåd.

V for Vendetta handlar inte särskilt mycket om terrorism utan handlar på ett mycket mer konkret sätt om problematiken med, eller kampen mellan, fascism och anarkism. Men den tar ändå sitt avstamp i terrorismen som ett uttryck för en antifascistisk rörelse. Och dessutom är den femte november ett viktigt datum i filmen, så den är sevärd idag ändå.

tre grupper

Man kan om man vill dela in människor i tre olika tankesätt.
Det finns de som ger, de som tar och de som räknar.

De som ger tänker att de nog kommer få tillbaka, någon dag
De som tar tänker att de ska ge tillbaka, någon annan dag
De som räknar vet precis hur mycket de tagit, hur mycket de gett och således hur mycket de anser sig skyldiga att betala tillbaka, och de vet precis hur många dagar det kommer ta.

Vi kan vara den fjärde gruppen. De som tar utan en tanke på att ge tillbaka, de som ger utan en tanke på att få. De som gladeligen skulle ge allt de har men inte behöver, för att någon annan behöver det bättre. De som blint väntar sig att få vad de behöver, och att kunna klara sig på vad de får.

För den fjärde gruppen finns ingen längdvis rättvisa, bara vetskapen om vad jag behöver, och vad du behöver. och vad vi har att dela på. För den fjärde gruppen finns ingen handel och ingen girighet. för den fjärde gruppen finns inget ägande, bara användande.

Du har ingen rätt att ta av mig det jag använder, men vilken rätt har jag att kasta det du vill ha?

Att vara ett med någonting annat, och att vara ett med sigjsälv

För att kunna vara ett med någonting måste man först vara över huvud taget. För att vara måste man sluta sträva efter en varandeform man inte når. Endast när du är den du är av fri vilja och inte av tvång kan du säga att du är, till skildnad från att villja vara.

Att vara den man är utan tvång innebär inte bara att man inte har yttre påtryckningar på sig att agera, klä sig eller tycka på ett visst sätt. Dessa påtryckningar kommer lika ofta från den som lever efter dem. Oftast kan man inte säga vartifrån de kommer, utan de är en blandning av normativitsmått och känslan av grupptillhörighet.

Man kan inte leva utan normativitetsmått eller grupptillhörighet före den dag man inser att man gör det man gör bäst, när man inte vet att man gör det. När man inser att ens vilja är starkast då den styrs av längtan till det som ska komma, och inte olusten för det som är.

Först när varandet har blivit konturslöst, defenitionsfritt, kan det få konturer. Varandet är som en sol och grupptillhörigheten är en badboll. Om man bara ser till den yta av solen som badbollen tar upp, då kan man inte se någon ände, ingen kontur. Allt man ser är konturen av badbollen och det omöjliga i uppgiften att få plats med solen på dess yta. Den dag man kan se bortom konturen av badbollen så kan man börja skåda mot konturen av solen och se att där får plats en miljard badbollar. och alla dessa badbollar rymms i samma sol.

Först när vi glömmer vad vi själva vill vara kan vi tillåta oss att vara någonting annat, och först då kan vi vara näjda med vad vi är. Först när vi inte längre är medvetna om våran egen tillvaro kan vi låta den smälta samman med en annan. Först när vi upphör att vilja vara någonting kan vi vara ett med någonting annat, först då kan vi vara ett med oss själva.