spectrial, ett rollspelscenario

Imorgon kommer domen i piratebayrättegången. Piratbyrån har döpt rättegången till spectrial för att visa på att det inte bara är en rättegång utan också ett skådespel och ett spektakel. För egentligen rör det sig inte om en rättegång, utan om ett skådespel för oavsett vilken sida som vinner denhär rättegången så kommer domen att överklagas, det finns ingen realistisk möjlighet att tingsrättens dom skulle bli den sista domen i den största piraträttegången hittills i sveriges historia. Altså kämpar inte de två sidorna om att få rätt eller fel, utan de kämpar om att presentera sigsjälva så bra som möjligt för publiken. Det är ett skådespel utan manus, det är ett rollspel.

Idag väntar alla spänt på vad spelledaren ska säga. Det sista vi hörde var att våra hjältar stod uppställda med varsen sköld i handen medan det stora monstret slickade sig om munnen. De hade fått en karta, en karta till skatten som monstret vaktade. Och som de goda varelser de var så satt de inte och tryckte på sin karta. Istället tryckte de upp kartan i en massa exemplar och satte upp den på olika platser i den lilla staden de kom från. Detta hade gjort monstret väldigt argt och nu skulle de inte bara ätas upp, nu skulle våra hjältar torteras, halshuggas, hängas upp på pålar och ätas tills dess att ingen någonsin igen skulle våga kolla på en skattkarta.

Spelledaren kollar i regelboken, läser försiktigt scenariobeskrivningen och slår till sist en d12 mot de tärningar som ligger och väntar på bordet. Vad ska den visa? Alla tärningar är slagna och nu ler spelledaren som om hon inte kan bestämma sig för vad hon ska säga. Hjältarna väntar också, de som tagit del av hjältarnas kartor väntar också, de som ritat kartorna väntar också.

Hjältarna väntar också.

Men hjältarna, det är vi som ständigt står upp för allt det vi tror på
piraternas revolution är här snart, och den kommer inte via anarki utan via väl planerade sociala aktioner, genom välmotiverade ordkanoner